Soukolojärvi by i Tornedalen

Soukolojärvi betyder smal sjö, namnet har samiskt ursprung. En by med ett liknande namn (Sokol) finns i nordvästra Ryssland.

Byn finns 12 km nordväst om Övertorneå. Byns första bosättningar är troligen från 1200-talet. Fornfynd tyder på att det funnits människor i trakten redan under äldre vendeltid (600 e Kr.). År 1953 hittades rester efter den sk Soukolojärvi-ackjan strax väster om byn i sjön Nuorajärvi. Enligt uppgifter från bybor gjordes ett liknande fynd - en båt av skinn - i Nuorajärvis utlopp redan i början på 1900-talet. Ackjan och båten har således varit i bruk för 1.400 år sedan. De första byborna var sannolikt jägare och fiskare som letat sig allt längre inåt landet från bosättningar vid Torne älv. Uppgifterna om de Tornedalska byarnas storlek och läge är knapphändiga fram till 1500-talet. Exempelvis omnämns det berömda Särkilax kapell i Kuivakangas i skrift först år 1482.

På 1400- och 1500-talen fanns birkkarlar (birk; troligen efter Björkö utanför Torneå) i området. Dessa var handelsmän med rätt att uppbära skatt. En av birkkarlasläkterna hette Kohkoinen (Cohkoi), ett släktnamn som fortfarande är vanligt i Soukolojärvi. Fram till början av 1700-talet utvecklades Tornedalen svagt, mest beroende på ett svårt klimat och på att så många skrevs ut till de ständiga krigen. Från och med år 1730 fick landet en längre tid av fred och denna resulterade snabbt i att både befolkning och antalet hemman ökade. Efter år 1741 tillkom många nybyggen vid sjöar och vattendrag. Vid denna tid låg var femte gård utanför Torneälvens dalgång. Vid sekelskiftet 1700-1800 genomfördes många flyttningar av gårdar från holmar i älven och sjöar till fastlandet. Det var fortfarande få människor i trakten, och när Sverige och Finland delades år 1809 hade exempelvis Matarengi kyrkby endast 96 invånare. Vid denna tid bodde 2.900 personer i hela Matarengi socken. Åren 1952-1953 kulminerade folkmängden i kommunen med 10.200 personer och år 2005 bor 5.239 personer i Övertorneå kommun. Soukolojärvis befolkningstal är idag 100 personer, varav 25% är barn och ungdomar.

Bäckarna, sjöarna och älven användes länge som kommunikationsleder. En uråldrig kyrkstig, Kirkkotie, går igenom byn. Soukolojärviborna var lyckligt lottade då de bara hade en dryg mil till närmaste kyrkby. Jämförelsevis hade Korpilomboloborna sex mil enkel väg att gå och ro till kyrkan i Övertorneå. I mitten av 1800-talet byggdes väg från Övertorneå till Korpilombolo. Vägen längs älven mellan Övertorneå och Pajala blev farbar i hela sin sträckning år 1909. Nuvarande väg 855 genom Soukolojärvi är från 1930-talet.

Byn elektrifierades på 1920-talet. Det är osäkert när den första telefonen var på plats, men kyrkbyn Matarengis första telefoninstallation är från år 1886. Under år 2005 har 35 av Soukolojärvis hushåll och företag anslutits till kommunens bredbandsnät.

1940-talets krigsår var en intensiv period i Tornedalen. Även Soukolojärvis befolkning utökades kraftigt under dessa år genom att ett stort antal beredskapssoldater förlades till byn och dess omgivningar. Soldaterna uppförde flera försvarsanläggningar i byns närhet. En minnesvärd episod inträffade år 1939 är när Harry Brandelius kom till byn och underhöll militärerna.

På 1960-talet fanns två livsmedelsaffärer i byn, den senaste lades ned år 1967. I oktober 2005 invigdes en ny affär i byn – Tornedalens Renprodukter AB. Sedan många år finns i byn också Luttus Lantbruk, som år 2004 tog en robotiserad ladugård i bruk. Företaget har idag totalt 200 mjölk- och kött producerande djur.

Berömda bybor genom åren är Fil. Dr Erik Wahlberg, folkhögskolerektorn Uno Hanno, friidottarna Sixten och Östen Wahlberg samt konstnären Lars Siekas.

Skola och skolhem i Soukolojärvi    
                                           

År 1871 inrättades småskolor i Soukolojärvi och 17 andra byar. Genom åren inrymdes skolan hos hemmansägarna Isak Niemi, Frans Luttu, Janne Petäjävaara och Arvid Savilahti. Den sistnämnde hyrde ut skollokaler från 1941 till 1967, då skolan drogs in.

Byskolan hade ett flertal lärare under de 96 åren den var igång. Längsta tjänstgöringstiden   hade Gerda Savilahti som tjänstgjorde vid skolan i 44 år mellan åren 1919 och 1963.

Skolhem fanns i byn under åren 1943-1967 för mindre barn från Kannusjärvi, Siekasjärvi, Ylinenjärvi och Penttäjä. Föreståndarinna var Elmi Petäjävaara.

 © Soukolojärvi Byaförening